Lyssnar du ens?

Jag hatar när man inte lyssnar på mig. För att vara lite mer precis, när personen i fråga ger skenet av att lyssna, kanske har konversationen redan pågått ett tag. Jag ställer en fråga och väntar på svar. Som dröjer. Jag frågar en gång till. Tittar väldigt ont i den andres ögon och ser hur denne inser att han är upptäckt och hur en oundviklig konflikt närmar sig. Jag avbryter ett stammande försök till förklaring med frågan "lyssnar du ens på vad jag säger?" Luften är tjock, stämningen ansträngd, flackande blick.

Att inte bli lyssnad på skulle kunna vara det som irriterar mig allra mest.

RSS 2.0