Hatlistan

Jag hatar det faktum att tvätten aldrig tar slut. Det är som pojken med guldbyxorna, det kommer bara mer och mer. Tvättkorgen är tom i några timmar på sin höjd innan den fylls på med ny smutstvätt. Åtminstone har jag en egen tvättmaskin. Hade jag bott i Sverige hade jag förmodligen varit tvungen att förlita mig på gemensam tvättstuga i källaren - HERREGUD vad jag hade hatat tvätten då.

Jag hatar att somna sist. Jag har noll tålamod och kan inte ligga och vänta på att jag ska somna. Antingen är jag så trött att jag typ somnar innan jag har gått och lagt mig eller så läser jag tills ögonen faller ihop. När man delar säng med någon går ju inte det. Då får man ligga och vänta samtidigt som personen bredvid sussar sött. Och om man inte somnar direkt blir dagen därpå osynkad. Issues.

Jag tror att det är dags att återuppliva den här bloggen, känner mig bitter. Mycket bittrare än vanligt.

Jag hatar särskrivning. Det är jätte svårt att läsa en över driven sär skrivning. Herre gud. Man får ont i ög onen. Lär er sta va. För guds skull. 

Jag hatar INTE Ribbings etikettblogg. Tvärtom, roligare läsning finns inte. Bloggen är som bäst i diskussioner som denna. Roligt är det även när upprörda skribenter kallar väluppfostrade Ribbing för överklass. Innebär det att alla ouppfostrade är fattiga? Herregud, vad fattig Sveriges befolkning skulle vara i så fall!

Jag hatar när man inte lyssnar på mig. För att vara lite mer precis, när personen i fråga ger skenet av att lyssna, kanske har konversationen redan pågått ett tag. Jag ställer en fråga och väntar på svar. Som dröjer. Jag frågar en gång till. Tittar väldigt ont i den andres ögon och ser hur denne inser att han är upptäckt och hur en oundviklig konflikt närmar sig. Jag avbryter ett stammande försök till förklaring med frågan "lyssnar du ens på vad jag säger?" Luften är tjock, stämningen ansträngd, flackande blick.

Att inte bli lyssnad på skulle kunna vara det som irriterar mig allra mest.

Jag hatar när det bara finns storlekar som xs och xxs i klädaffärer. Stackars mig som ser normal ut.

Jag hatar också folk som andas extremt ljudligt genom näsan när de äter. Ännu värre är det när de andas genom näsan och det piper.

Jag hatar tjocka vader.

Jag hatar att inte alla problem är av så simpel karaktär att de kan sammanfattas i en kort mening och postas på hatlistan.blogg.se.

Jag hatar motion. Alla former av motion. Jag är konstig, jag vet, men så är det. 

Jag hatar att kjolen åker upp när man cyklar så att den egentligen helt anständiga kjolen förvandlas till ett tygstycke som skyler så lite att det inte borde få bäras utanför Amsterdams Red Light District

Jag hatar gnällspikar. Gnällspikar är det värsta jag vet. Sådana som bara klagar. Det enda som kommer ut från deras munnar är ord som beskriver hur dåligt allt är. Är det inte vädret så är det ryggen eller kanske katten eller varför inte maten. Inte något positivt. Men framför allt hatar jag att de inte har hittat hit, denna sida skulle bli deras favorithak. Gnällisar, var är ni?

Jag hatar mensvärk och PMS! För att jag blir psykiskt instabil och fysiskt totalförlamad tre dagar i månaden. Det innebär 36 dagar om året, alltså mer än en hel månad. Kvinnor har kanske mens i 30-40 år, jag kommer med andra ord att ha mensvärk och PMS cirka 3 år av mitt liv.
Medicinen kan utföra diverse under, man kan leva utan hjärta, operera bort dålig syn med laser men hälften av världens befolkning måste fortfarande stå ut med mensvärk 3 år av sina liv!? Prioritera mensvärksforskning! 

Jag hatar att sova ensam!

Jag hatar folk som tror sig vara bättre människor än alla andra.